Sök på klokast.se


SIEM Startsida
Webbutik
Webbkurs

Kikhosta

Barnsjukdomar - en homeopats syn

Kikhosta kan vara en ganska elak och långvarig sjukdom, också hos äldre barn, där den dock sällan är ödesdiger eller farlig. Den kan förvisso vara livshotande för spädbarn under ett år, pga att de omogna luftvägarna är trånga och lätt kan bilda hinder vid inflammation och svullnad. Den är sällan allvarlig hos barn äldre än sex år och vuxna får av någon anledning sällan sjukdomen, även om de är utsatta för smitta och aldrig haft den tidigare.

Inkubationstiden varierar mellan en och två veckor, sjukdomen sätter ofta in ganska långsamt, med lite feber, typiska symtom från de övre luftvägarna och en hosta som gradvis blir mer och mer häftig,. tills de karakteristiska kramperna infinner sig, ofta utmynnande i kräkningar eller segt slem som utsöndras med stor svårighet. Sådan hosta kan ofta vara i sex veckor eller längre, vilket antyder såväl autoimmunt som infektiöst ursprung.

Nosoden "Pertussin", framställd av slem från patienter, är det vanligaste homeopatiska medlet, allmänt använt förebyggande hos barn som utsatts för smitta. (Pertussin 30c, en dos dagligen i två veckor efter smitta) och kan också ges i tidiga stadier av sjukdomen med fyra timmars mellanrum.

Drosera är det medel som används direkt mot sjukdomen, även om också andra medel kan behövas. För barn med välutvecklad hosta kan Drosera 30C, eller Pertussin 30C ges var fjärde timme eller oftare om nödvändigt. (Läkare bör konsulteras i svåra fall).

Källa: Richard Moskowitz "Unvaccinated Children" Moskowitz är MD vid N Y University och har studerat homeopati för prof George Vithoulkas (förra årets alternative nobelpristagare) översättn: Ulf Brånell/SIEM


Folkmedicinsk tradition

# Koka 1 msk Anis i en kopp vatten. Sila avkoket och tillsätt 1 tsk brunt socker. ge därefter blandningen ett hastigt uppkok. Förvara teet i rumstemperatur. Rekommederas som stärkande dryck efter varje anfall.

# För att lindra anfallen, kan man hålla den sjukes armar högt.

# Blanda en handfull Rödklöverblommor i en kopp kokande vatten och låt teet dra i ett par timmar på svag värme. Sila avkoket och tillsätt 1 tsk vinäger. Dos vid anfall: * tsk.

# Det påstås lindra att suga på en sockerbit som är doppad i ättika.

Enligt Viera Scheibner är också en effektiv traditionell metod att få bukt med kikhosta helt enkelt luft- och miljöombyte för en tid - "skicka ungen till farmor"...


Ett homeopatiskt lexikon lämnar följande upplysningar:


Kikhosta - homeopatiska medel

Torr, retlig hals som leder till våldsamma hostkramper. Kväljningar och kräkningar. Håller för bröstet som stöd vid hosta. Värre om natten - DROSERA 6 c
Ofta tårig, med karaktäristiska magsmärtor innan hostan sätter in. Torr, hackig, återkommande hosta. Röd o svullen. Värre om nätterna. Kan få lättnad av att sitta upp. - BELLADONNA 6 c
Torr, smärtsam hosta. Hostattackerna börjar ofta under måltid och kan leda till kräkning - BRYONIA 6 c
Hostattacker som åtföljs av kräkning av tjockt slem. Mycket lättnad av kall dryck och svalt rum - COCCUS 6 c
Om bröstproblem är framträdande. Torr hals och tungt bröst. Hackik hosta. Kan åtföljas av heshet. Värre av kall dryck och om natten - SPONGIA 6 c

Medlen ovan ges efter varje hostattack eller var fjärde timme, tills symtomen är borta.
Förebyggande vid smittorisk - DROSERA 30 c (3 ggr /dag tills risken är över)


Kan man misstänka kikhosta - vaccinet orsakar kikhosta, skyddar inte - så är slemmet mycket segt. Ibland kan man behöva rensa svalget med pekfingret i en näsduk el dyl. Luft- och miljöombyte tillhör de klassiska recepten. Frisk luft är viktig.

En odramatisk metod att lindra hostan är att värma keso/ostmassa (vattenbad) eller ev smör som läggs på en linneduk på bröstet över natten, sval avtvättning på morgonen. Det löser ofta slemmet.

Utdrag ur Bergs läkarbok (1933)

" I lindriga, feberfria fall anlägger man lämpligen våtvärmande bröstomslag.på kvällarna, på morgonen-avlägsnar man omslaget och ger barnet omedelbart en våt avtvättning. Fördelaktigt är, att en eller två gånger på dagen giva barnet en kallvåt avrivning av hela kroppen samt omedelbart därpå ställa det i en tom badbalja och giva det en begjutning av bröst och nacke; slutligen frottering av den våta kroppen med händerna samt omsorgsfull torkning. - Under det svåra kikningsstadiet ger man våt inpackning en gång om dagen för svettnings framkallande; är febern svår, kan man stundom vara nödsakad tillgripa inpackning två gånger om dagen. "


SIEM kan naturligtvis inte genom dessa upplysningar åta sig något medicinskt behandlingsansvar (vad man nu kan mena med detta) och rekommenderar naturligtvis var och en att alltid använda sitt eget sunda förnuft.

SIEM har inget ekonomiskt intresse i något företag som tillhandahåller de preparat som anges ovan, och tillhandahåller själv inte sådana.


Brev från läsekretsen - kikhostevaccin

Nov 1998: Min dotter Karin fick kikhosta efter första vaccineringssprutan. När hon fick den andra sprutan mot kikhosta började hon om att hosta. Hon fick pencilin mot kikhosta båda gångerna,trots att läkarna sa att man inte kunde få kikhosta två gånger. Jag undrar om man kan få kikhosta av vaccineringssprutan och om man kan få kikhosta två gånger? Nu är det dags för min andra dotter att få spruta mot kikhosta och jag vet inte om jag vågar ge henna den efter vad som hände med Karin

Kommentater överflödiga?

Barn under åtta år får enligt svensk lag inte undersökas eller behandlas av alternativmedicinare. Denne får inte heller lämna råd om behandling utan personlig undersökning. De giftfria och effektiva homeopatiska och andra naturmedel som är användbara kan vara svåra att överhuvud taget komma över för "gemene man", också p g a lagstiftning o registreringstvång mm. (Däremot är det fritt fram för TV-reklam för receptfria kemiska läkemedel med bevisade skaderisker). Genom sådan lagstiftning är det naturligtvis lätt att sprida uppfattningen att det inte finns något alternativ till vaccinering. Kvacksalverilagen har dock ännu inte medfört inskränkningar i grundlagen, rörande tryck- och yttrandefrihet.

Det finns därför (ännu?) inget förbud för föräldrar att själva skaffa sig de kunskaper som kan behövas för att hjälpa sina barn. Det torde också vara tillåtet att vid besök i utlandet själv inhandla det husapotek man anser sig behöva. Att för eget bruk importera sådana preparat torde också vara lagligt, tex från något företag som finns på web-en. I många länder, t ex England, är handeln med homeopatiska preparat närmat helt fri och ett husapotek kan inhandlas för en billig penning.
Om du har egna hälsoproblem kan du ha stor glädje av SIEMS Webbkurs i ekologisk medicin.


Har vaccineringen utrotat kikhosta?

Diagrammet är taget ur Beattie "Vaccination - en förälders dilemma" (utges av SAVE). Det baseras på statistik från Australiska Statistikbyrån, och visar att den under artonhundratalet stora dödligheten i kikhosta minskat och praktiskt taget helt upphört vid den tidpunkt då man införde vaccination mot kikhosta. Vaccineringen kan alltså omöjligen spelat någon större roll härvidlag.

Den som vill minska risken för kikhosta borde alltså fråga sig vilka ANDRA FAKTORER ÄN VACCINERING som uppenbarligen svarat för den stora minskningen av dödligheten i kikhosta. Detta är dagens skolmedicin helt ointresserad av.


Vaccineringskampanjerna är farsartade TILLÄGG 4 maj 2004

Sedan starten 1997 har SIEM hävdat att och visat hur vaccinkampanjerna utgör rena bedrägerier, att deras skyddseffekt är obevisad och deras skadeverkningar systematiskt mörkläggs. De utgör i själva verket ett av de sätt som sjukvårdsapparaten aktivt framkallar sjuklighet hos befolkningen. I April-magasinet 2004 visade vi - med hjälp av uppgifter hämtade från Smittskyddsinstutet och FASS - hur den TBE-vaccinering sjukvården nu slår på trumman för i själva verket mångdubblar sjukligheten.

I julimagasinet 2000 kunde vi rapportera om att kikhostan i landet - enligt Smittskyddsinstitutets egna rapporter - efter fyra års träget vaccinerande hade ÖKAT. Detta föranledde naturliigtvis ingen annan åtgärd än att Smittskyddsinstitutet försökte sudda ut spåren genom en ny statistikomläggning - för vilken gång i ordningen går inte att hålla rätt på. Men kikhostevaccineringen fortsatte givetvis, ty än fanns pengar för sjukvårdsapparaten att tjäna på att korrumpera barns immunförsvar.

Bl a pga statistikomläggningen har det därefter varit svårt att löpande följa farsen omkring kikhostan, bortsett från de vanliga smånotiserna som släpps ut för att upprätthålla vaccinmoralen bland landets bakomljusetförda föräldrar. Den 3 maj 2004 finner vi emellertid en förstasidesrubrik i GP:

Kikhostan har ökat kraftigt - Smittskyddsenheten oroad 
"Under de första månaderna i år har ett 80-tal barn i Göteborgsområdet drabbats. - Det är oroväckande att så måriga spädbarn drabbas. De ska ju vara skyddade av vaccinationsprogrammet, säger Peggy Österberg vid smittskyddsenheten i Västra Götaland.

I ett samarbete med Smittskyddsinstitutet följs nu alla insjuknade spädbarn noggrant. Det har visat sig att ungefår hälften av barnen hade smittats av sina äldre, vaccinerade syskon, där vaccinet troligen klingat av. Andra hälften smittades av ovaccinerade barn och vuxna.

Under barnets första år ges tre sprutor: vid tre, fem och 12 månader."


Med andra ord: trots tre sprutor under första levnadsåret tycks vaccinet "klinga av" både bland de nyvaccinerade spädbarnen och deras äldre syskon. Det är detta "avklingande" som SIEM benämner "obevisad skyddseffekt": Här visas svart på vitt att vaccinerade barn blir sjuka och smittar vaccinerade barn, likaväl som ovaccinerade barn och vuxna. Varje normalt begåvad människa borde då inse att vaccinet inte skyddar mot kikhosta, och aldrig har gjort. Men normalbegåvning förekommer uppenbarligen inte inom medicinsk verksamhet. Artikeln fortsätter nämligen;

"Följdfrågan blir, vad gör vi nu? Förmodligen är vaccinet bra men man kan behöva lägga till en extra spruta för femåringarna, säger Peggy Österberg.

Det är dags att överväga nästa mål med vaccinationerna, säger Rose-Marie Carlsson, överläkare vid avdelningen för immunologi och vaccinologi på Smittskyddsinstitutet.
Hittills vet man att de allra flesta spädbarn som får kikhosta är under sex månader, och har ibland bara fått en eller ibland två doser. Socialstyrelsen är den myndighet som fastställer rekommendationer för vaccinationerna, och frågan om ytterligare en spruta har lyfts till dem vid flera tillfållen.

Beslut om utökning dröjer - En del saker talar för att komplettera kikhostevaccinet. Men det är en stor apparat för hela samhället och kostnaderna är enorma"


Kostnader för den ene är intäkter för den andre. Och de är tydligen enorma. Uppenbarligen behöver man överväga nya mål för vaccineringen, ty det gamla målet - att förebygga kikhosta - kan man uppenbarligen inte nå.

”Det är upprörande att en del väljer bort vaccinationer!” 
får en förälder utbrista som avslutning på denna GP-artikel med dess brutala avslöjanden av vaccinernas ineffektivitet. En mer halsbrytande illustration till den förblindande vaccin-propaganda som pumpas ut via massmedia och sjukvård är svårt att åstadkomma.

Eftersom vi följt den här farsen i ett antal år vet vi på förhand vad nästa absurditet kommer att bli - nämligen att statistiken förklaras för opålitlig, och inget att bry sig om. Och det är den naturligtvis, enligt smittskyddsinstitutets egna uppgifter, om man letar länge nog:

"Incidensen rapporterad kikhosta varierade kraftigt mellan landstingen: från 1,3 fall per 100 000 i Blekinge till 35,2 per 100 000 i Jämtland. De landsting som hade de högsta incidenstalen ligger spridda över landet – Kalmar, Västra Götaland, Dalarna och Jämtland, medan angränsande områden ofta haft en betydligt lägre incidens. Detta talar emot att siffrorna speglat en successiv geografisk spridning från landsting till landsting. Snarare kan det vara uttryck för att det förelegat 
en kraftig och varierande underrapportering av kikhosta i många landsting."

Denna helt opålitliga statistik kan dock användas när det passar - för vaccinpropaganda. Den som vill finstudera smittskyddsinstitutets statistiska tabellverk bör dock hålla ovanstående i minnet - samt minnas att kikhostan 1996 (samtidigt med vaccininförandet) förvandlades till en anmälningspliktig sjukdom, Den läkare som därefter valde att diagnosticera den hostande ungen som kikhostig , i stället för att välja en förkylningsdiagnos , drog på sig åtskilligt extraarbete - ett av många sätt att försäkra sig om den statistik man önskade.

Slutligen: Att kikhostevaccinet i praktiken saknar skyddseffekt är alltså uppenbart. Det hade naturligtvis varit önskvärt att kunna dokumentera och kvantitativt beräkna dess skadeverkningar, åtminstone med de grova metoder, grundade på FASS; som vi använde vad gäller TBE-vaccinet. Emellertid står inte kikhostevaccinet längre att återfinna på www.fass.se

Av någon anledning..